Bygga eget
Det första och viktigaste att göra om man vill bygga något på sin fastighet, som det heter på juristspråk, är att ansöka om bygglov. Reglerna om bygglov finns i plan- och bygglagen, som bl.a. ålägger kommunerna att tillsätta byggnadsnämnder och utarbeta detaljplaner, som innehåller juridiskt bindande bestämmelser om var man får bygga, användning av byggnader och markområden, hur höga byggnaderna får vara och i stora drag hur de får utformas. I detaljplanen anges också den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats.
Byggnadsnämnden
Detaljplanen utarbetas av kommunens byggnadsnämnd, som bl.a. beslutar om bygglov. Det är även byggnadsnämnden som beslutar om sanktioner mot den som uppför ett svartbygge utan att ha bygglov. Hur man väljer att organisera nämndens arbete varierar mellan olika kommuner. Många väljer att ha en kombinerad bygg- och miljönämnd, andra delar upp uppgifterna. Vissa mindre kommuner väljer att låta kommunstyrelsen sköta plan- och byggfrågor, och andra, framför allt i glesbygden, skapar en gemensam nämnd som ansvarar för byggfrågorna i mer än en kommun.
Friggeboden i våra hjärtan
För byggnader med en sammanlagd area om högst 15 kvm, och med högst tre meter till taknocken, s.k. friggebodar, behöver bygglov inte sökas. Dock gäller vissa regler även för friggebodar. De får inte uppföras närmare grannens tomtgräns än 4,5 meter utan dennes medgivande. Inom ett område som omfattas av strandskyddet får inga byggnader uppföras om dispens inte beviljas. Om boden är större än 10 kvm kan reglerna om brandskydd påverka var boden får placeras, och vilka material som får användas. Plan- och bygglagen innehåller även vissa grundläggande regler om byggnader – de måste vara estetiskt tilltalande i fråga om form och färg, de får inte utgöra fara för trafiksäkerheten och de får inte medföra betydande olägenhet för omgivningen. Slutligen får kommunen upphäva lovfriheten för friggebodar i ett kulturhistoriskt värdefullt område, i detaljplanen eller i områdesbestämmelserna.